kaos i mitt huvud
mitt liv är kaos nu. har brytit med en så jävla fin person efter nästan 3 år tillsammans. ovetande om det någonsin kommer bli fler år.
detta var det enda rätta men jag är så förvirrad och kluven så jag bara skakar ibland. gråter om kvällarna av saknad och att jag börjar inse. allvaret. ensamheten. har sovit i 3 olika sängar hos 3 olika personer på en vecka några dagar hit och några dagar dit pga allt pyssel med jobb här och där och smidigast att sova borta. har ju ändå flyttat ca 8 mil neråt, bara bort från allt. har inte riktigt hittat "hem" ännu.
tappar så många andra på samma gång. så otroligt fina, roliga, helt underbara människor som jag har haft runt om mig så länge, hela min vardag vänds upp och ner och jag vet inte vad jag ska ta mig till.
jag bor nu i mammas källare. med möbler från mitt flickrum och en yta på golvet bara en smidig katt kan ta sig igenom. ja ungefär så trångt är det. mysigt också. tomt. ensamt och tyst. van vid att ha någon som andas tyngre och tyngre och sedan rycker till några ggr när sömnen tagit över. eller bara det att ha någon att ta i när drömmarna är hemska ibland.
vet att det blir bättre med tiden. kanske. det kan man kanske iofs aldrig veta. men jag hoppas. vill inte må såhär.
några strödagar har jag kvar inbokade som jag lär pendla upp för. kanske tjänar på det. kanske inte. men måste göra något. även om det är till fel plats jag åker till för att göra något, så åker jag iallfall bort från en vardag jag inte är van vid. åtminstone en stund.