småbröder

jag förstår inte vart tiden tar vägen. mina småbröder har alltid varit små jämfört med mig, 6 och 10 år yngre. men nu är dom inte så små längre. alexander fyller 11 på tisdag och jacob fyller 15 nästa måndag. herregud. kan dom inte stanna där dom är. småpluttar.
 
 
lillebror 1
 
lillebror 2
 
 

helg

gårdagen var mysig. kikade let's dance och bara var. idag ska vi upp till simons mamma för att träffa hans morfar som kommer upp från stockholm.
 

bilder från senaste veckorna

 
 
 
 
 
 
 
 

 
 
 har umgåtts med petra, anna och thyra. suttit på sjön och solat med tjejerna. varit hos mamma och umgåtts med familjen. gymmat och tagit promenader.

happy

nu är jag glad igen. känns skönt!
 
var ute på en förmiddagspromenad idag, en timme. jättefint väder och jag svettades nästan ihjäl när jag kom in igen. öppnade fönstret och fick världens vårkänslor. nu är det inte lika varmt längre så lär nog stänga det snart igen innan jag börjar frysa inne. igår bakade jag och svärmor macarons för första gången. otroligt goda och första satsen blev inte så himla bra så vi gjorde en till och den blev mycket bättre. gör om - gör rätt. haha.
 
har tränat alla dagar denna vecka. tog en lång prommis med anna i måndags på en timme. gymmade tis, ons och igår. och idag tog jag ju också en timmes prommis. känns bra. börjat komma in i det och börjat få motivation. kläder minskar och färgerna är härliga. det har väldigt stor betydelse!
 
ikväll skulle petra passa lilla thyra så ska umgås med dom! 
 
 

weho ett inlägg

mina senaste två veckor har varit ganska tänkvärda. jag har tänkt mycket. på varför folk gör som dom gör. saker jag inte har någon förståelse alls för. jag har velat varit ensam väldigt mycket samtidigt som jag har behövt någon vid min sida hela dagarna. en väldigt jobbig känsla. mitt humör har pendlat väldigt mycket. jag har kännt att jag varit grinig för ingenting och nästa sekund har det övergått till ett väldigt trött skratt och jag kan skratta åt vad som helst och skoja till det. sekunden efter har jag kommit tillbaka till några tankar och varit nära till gråt. jag längtar tills dagen då alla dessa dagar är över, då jag alltid, vilken sekund som helst på dygnet är glad och ingenting kan få mig att tippa över till gråt. det kommer ta ett tag tror jag för när jag kommer i en sådan period så hamnar jag där i några veckor. jag liksom behöver vara i detta stadie för att tänka samtidigt som det är det jobbigaste jag vet.

RSS 2.0