olika förskolor
jag förstår inte hur det kan vara sån skillnad på förskolor i samma kommun. man tycker ju att alla ska ha samma värderingar och samma uppfattningar om hur uppfostran ska ges. det är frustrerande att komma till olika förskolegrupper och ge samma order eller uppfostran på alla men får respons på olika sätt. en del förskolor tycker att barnen ska på hoppa från träden på 3 meters höjd, andra tycker inte det. hur ska en vikarie kunna komma in i en barngrupp och undervisa och lära barnen någonting när dom är så självupptagna så som knappt hör sina namn blir ropade. det tycker jag är tragiskt. att man försöker säga till barnen snällt men det enda dom hör tillslut är att man skriker pga att man ledsnat ur eftersom man ropat eller försökt säga till 5 ggr och det fortfarande inte går in. detta är också en del av barn. en negativ del som jag tror att ingen egentligen kan hjälpa. men det är sorgligt att det ska behöva bli bråk för att ungar inte lyssnar. antingen inte hör, eller inte vill lyssna. tråkigt hur det än är. man kommer hem och har försökt göra något bra av dagen men det enda man får tillbaka av barn på en del förskolor är skit. jätte tråkigt.
älskade jobb
vaknar varje morgon. otroligt glad. att få åka till underbara barn och kollegor i marma. jag älskar verkligen den förskolan och mina barn gör verkligen min dag.
att se dom skratta på morgonen gör mig så glad. se dom lyckliga för ingenting egentligen. dom får mig att bli driven och vilja hjälpa dom genom svåra tider och få dom växa. få dom lyckas och inte känna sig nere på något sätt. att se 1,5 årigar stappla omkring och börja asgarva när dom ser en fröken eller ett äldre barn så dom kiknar av lycka, det får mig bara att känna sån värme. att de dom så glada och friska, utan några bekymmer och bara lever dagen som den kommer, det är underbart.
jag kommer inte sluta skriva om barn. jag vet att jag tjatar om att jag älskar barn men det är verkligen en av sakerna i mitt liv som jag blir glad över. det finns ingenting ont i barn egentligen. det gäller bara att lära känna det "onda" barnet/barnen överhuvudtaget och förstå bakrunden till varför det kanske blivit så. ingen föds jobbig, ingen föds ond, det har bara hänt lite saker under tidens gång. det måste alla förstå. det finns människor som inte förstår sig på barn. som tycker dom är jobbiga, äckliga. då har jag som svar. alla har varit barn och andra har sett dig som jobbig och äcklig en gång i tiden också.
barn är fantastiska. alla idéer dom har, så roliga. alla pyssel dom skapar, alla roliga frågor och funderingar dom har vid matbordet och alla söta komplimanger man kan få. underbart.
jag vaknar iallafall varje dag och känner glädje när jag åker till jobbet. även en dålig dag kan bli bra, tackvare mina fina dagisbarn.
alla bilder är tagna från google.se
hatkärlek
jag både älskar och hatar.
jag älskar ditt charmiga leende, dina operfekta tänder.
när du får ditt hår lite längre än vanligt och du får panik av att det inte går att fixa.
du står framför spegeln längre än mig, fast jag har hår ner till brösten och egentligen behöver borsta det men skiter i det för att jag inte orkar bry mig. men du, står framför spegeln och fixar med vax, spray och ändå sätter du på dig kepsen som förstör frisyren iallafall. när du väljer kläder som en tjej. frågar och frågar om och om igen om det passar eller inte. "kan jag ha det här till detta? eller nä,jag byter. eller fresten, ska jag ha det här". din oreda i gardeoben som gör att du inte hittar någonting och jag alltid får berätta var du har saker.
jag hatar ditt respektlösa beteende. säger till dig att jag inte gillar vissa saker men du fortsätter hålla på, tittar på mig och vänder sedan bort blicken utan att säga något. du får mig att känna obehag och ilska. du tar inte till dig av något jag påpekar. hatar att du prioriterar oviktiga saker framför viktiga.
jag älskar att höra dig ropa på mig. att jag ska komma bara så du får känna på mig eller ge mig en kyss sen kan jag gå igen. jag älskar när du ska försöka få mig insatt i något. när du försöker lära mig något. när du tar med mig på saker jag inte alls är intresserad av men du har förhoppningarna om att jag ska tycka det är kul bara jag lär mig. du vill ha med mig i dina intressen fast dom är så otroligt invecklade och många att du knappt hunnit lämna det ena förrän du ska till det andra.
jag hatar att vi inte har samma värderingar. samma tycke. samma smak på saker och ting. vi är olika. jag hatar det samtidigt som jag älskar det. det är både bra och dåligt att vara olika. du är envis. jag med. fruktansvärt envisa är vi båda två. därför går vi inte ihop.
jag älskar att du har samma humor. samma dålig humor och att vi ibland sitter framför tvn och kollar sitcom en hel kväll och skrattar åt samma skämt som är sjukt dåliga egentligen. att vi busar i sängen så du nästan gör illa mig och jag tycker det är lika roligt ändå fast jag bölar för det gör ont och ska försöka ge igen fast jag innerst inne vet att du är för stark för att jag ska kunna göra illa dig.
jag älskar när du försöker övertala mig om att mina kläder är dina. när vi köpt likadana kläder och du tränger på dig mina och säger: nej det här är min tröja. jag hade strl 38(dam). fast du hade herr-strl M. fast jag säger att jag vet exakt var din tröja är så envisas du om att det är din tröja du håller i. tills jag verkligen släpar fram din tröja och trycker den i fejjan på dig och du måste släppa min.
jag har en slags hatkärlek till dig.
hur mycket jag än försöker hata dig, överrösa mig själv med dåliga saker om dig. finns ganska många, så hittar jag ändå fler bra saker som gör att jag inte kan hata dig. och jag hatar mig själv för det istället.
en dag av glädje
idag när jag vaknade så kände jag... fuck. snö..
jag hatar snö. är inte alls intresserad av snö så blir så jävla irriterad när den faller på backen.
men. när jag kom till jobbet idag kl 10, efter att någon varit här och fixat mitt internet dessutom (yeeey, efter en vecka utan internet) så kände jag glädje ändå. har varit så glad hela dagen och alla barn sprider sån lycka över att både se snö och fröknar, kompisar och bara är helt prilliga och busar runt efter en helg hemma.
då blir jag glad, när härliga ungar är busiga (på ett snällt sätt) och glada. då får dom en glad och rolig fröken.
nya tapeter
ett datum jag minns
idag är det 4 år sedan jag vaknade med en hand i min. sedan han kommenterade min fläta, att den fortfarande var fin på morgonen fast jag var full när jag gjorde den på natten. idag är det 4 år sedan jag hittade flera nya vänner som man är så himla glad över idag. som jag lärt mig mycket av. utan dom skulle jag inte vara den jag är just idag. tiden går så himla fort men jag kommer ihåg det som om det vore igår. detta vad en dag på ett nytt liv. ett nytt umgänge. en till familj. en ny kärlek.
detta är taget just den dagen jag pratar om. petras födelsedagsfest, 18 år. jag är alltså 17,5 år på denna bild och sedan dess har jag vuxit så himla mycket.
vet inte varför jag skriver detta. men jag kommer att tänka på denna dagen med både ett leende och tårar, att denna dag var en början på kärlek och att jag i denna stund sitter utan den.
detta är taget just den dagen jag pratar om. petras födelsedagsfest, 18 år. jag är alltså 17,5 år på denna bild och sedan dess har jag vuxit så himla mycket.
veckorna säger bara swish
imorgon är det redan fredag. det går så sjukt fort nu så man hinner inte med. helgen som var hade jag fanny på sleepover fredagsnatt och lördagen drog vi tidigt till sågmyra och borlänge och shoppade. hittade lite vårfina kläder, supernöjd. på lördagkväll gick jag ut med ida och hennes två kompisar, skit kul!
har jobbat hela veckan. får jobba hela mars också, känns jätte skönt att vara på samma ställe en längre period och komma in i rutiner och planeringar.
vårvädret börjar komma nu, så himla härligt!! man blir så glad!
